William Shakespeare: As You Like It

Jag blev inte överdrivet betagen av den första Shakespearepjäs jag läser i original. Det kanske beror på språket, som är gammaldags och ibland lite svårt att förstå. Som till exempel här:

I prithee, who doth he trot withal?

Dvs: I pray you, who does he trot with?

Jag var inte särskilt imponerad av handlingen. Utan att orka göra någon research (kravet att googla varenda liten grej förtar faktiskt glädjen med spontana bloggposter) tolkar jag titeln As You Like It som att Shakespeare gav järnet för att ge publiken vad den ville ha. Resultatet är ett ytligt hopkok av hjärta och smärta, inte helt olikt ett avsnitt av Desperate Housewives. Större växlar än så behöver man väl inte dra på denna pjäs.

Shakespeare lär ju ha varit en stor humorist, och här och var log jag lite:

ROSALIND O my dear Orlando, how it grieves me to see thee wear thy heart in a scarf.

ORLANDO It is my arm.

Ev återkommer jag när jag läst vad Crompton och Paglia skrivit om pjäsen, jag minns att båda hade långa avsnitt om den i sina respektive böcker.

Betyg: 2

Från min nedlagda bokblogg 9 januari 2010.

No comments yet.

Leave a Reply