När blev Sveriges riksdag en samling mullor?

n09 (Misoka Nagatsuki)

Maria Abrahamsson (M) var den enda riksdagsledamot som motionerade om ny barnpornografilagstiftning efter det barocka mangamålet. “Skilj på mangabarn och barn av kött och blod” hette hennes motion. Hon var alltså den enda som bortom tidningsrubrikerna, där flera uttalade kritik mot nuvarande lagstiftning, gjorde något konkret för att ändra lagen. Hennes enda förslag till ändring var att lagen inte ska gälla tecknade bilder.

Justitieutskottet behandlade motionen i ett betänkande, där man rekommenderade riksdagen att rösta nej till Abrahamssons motion.

(Ur riksdagens ordbok: “Utskott – Organ som förbereder ärenden som riksdagen ska besluta om. Riksdagen utser utskotten …” Det av riksdagen utsedda justitieutskottet har här samlat ihop ett antal motioner under rubriken “straffrättsliga frågor” och rekommenderat riksdagen att rösta på ett visst sätt, så att de enskilda ledamöterna inte behöver sätta sig in i varje fråga eftersom det kommer in så många motioner. I praktiken har alltså utskotten rätt stor makt.)

Den 7 mars 2013 avslog riksdagen Abrahamssons motion, enligt utskottets rekommendation. Det är inte möjligt att se hur ledamöterna röstade eftersom röstandet skedde genom “acklamation”.

(Riksdagen förklarar: “När kammaren ska fatta beslut i ett ärende frågar talmannen om kammaren säger ja till utskottets förslag till beslut. Är det ingen ledamot som opponerar sig konstaterar talmannen att svaret är ja och bekräftar beslutet med ett klubbslag. Detta sätt att besluta kallas acklamation.”)

Maria Abrahamsson skriver om detta på Expressen Kultur och på sin blogg. Jag rekommenderar också hennes slutpläderande i riksdagen, eftersom det sammanfattar frågan på ett bra sätt. Jag publicerar protokollet i sin helhet nedan eftersom jag tycker det har (eller kommer få) viss historisk signifikans. Det är trots allt rätt anmärkningsvärt att Sverige, detta moderna land, år 2013 går emot resten av Europa och behåller en ikonoklastisk lagstiftning vars likhet bara går att finna i den muslimska världens inställning till avbildning av vissa motiv. Heja, Mullah Johansson (S) och Mullah Linander (C). (Ordförande och vice ordförande i JU.)

Här Abrahamssons anförande:

Herr talman!

I justitieutskottets betänkande nr 10 föreslår utskottet att riksdagen ska avslå mitt motionsyrkande om vad som avses med barn i brottsbalkens bestämmelse om barnpornografi. Jag finner mig i det men vill ändå använda det här tillfället till att förklara, påverka och bilda opinion så att vi så snart som möjligt ska kunna ha en rimligare lagstiftning.

Med snart 15 års perspektiv kan det som borde ha varit självklart redan från början sägas, nämligen att det måste vara lika tillåtet att skildra fiktiva barn i tecknad form som det är att skildra fiktiva barn i skrift, vilket det alltså inte är enligt den svenska barnpornografilagstiftningen.

Låt oss backa bandet till den 28 januari 2011. Svea hovrätt har fastställt tingsrättens dom mot serieexperten Simon Lundström. Lundström döms även i hovrätten för barnpornografibrott eftersom han i sin dator har lagrat tecknade mangabilder som föreställer barn i sexuella situationer. Det hjälps inte att barnen som skildras är rena fantasiprodukter och att teckningarna har lagrats som ett led i Lundströms yrkesutövning. Riksdagen har beslutat att innehav av teckningar, även sådana utan någon som helst verklighetsbakgrund, ska vara lika straffbart som innehav av foton och filmer med verkliga barnpornografiska motiv.

Med pedofilstämpel i pannan begär Lundström prövningstillstånd i Högsta domstolen. Högsta domstolen bollade över frågan till riksåklagaren för yttrande. Riksåklagaren returnerar med en uppmaning till HD som lyder: Pröva hur bestämmelserna om barnpornografibrott ska tolkas när det gäller tecknade barn!

HD våndas och vill inte säga rent ut att bestämmelserna i detta avseende strider mot grundlagen, för när det gäller tecknade barn finns det inget motiverat undantag från tryck- och yttrandefriheten.

Vissa saker komplicerar det hela, bland annat ett rambeslut i EU från 2004, det vill säga flera år efter det att den svenska lagen infördes. Rambeslutet har en rymlig definition av barnpornografi. Definitionen omfattar bland annat “realistiska bilder på ett fiktivt barn som är inblandat i handling med tydlig sexuell innebörd”.

Faktum är att i Lundströmfallet hade Högsta domstolen ett utmärkt tillfälle att ifrågasätta rådande rättsläge genom att låta EU-domstolen pröva om förbudet mot innehav av tecknade bilder är förenligt med grundläggande fri- och rättigheter som medborgarna är garanterade i Europakonventionen, i den svenska grundlagen och också i EU:s egen rättighetsstadga. Genom att problematisera kring dessa frågor kunde Högsta domstolen ha medverkat till att vrida tiden rätt, men det gjorde man inte.

Efter ett snårigt proportionalitetsresonemang, där de höga juristerna väger in den japanska mangatraditionen och amatörmässigt funderar över bildernas konstnärliga kvalitet, landar HD i att just i det här fallet, just när det gäller Simon Lundström, ska den grundlagsskyddade yttrandefriheten väga tyngre än de skyddsmotiv för barn som var anledningen till att lagstiftningen infördes på 90-talet. Motivet som åberopades då, för snart 15 år sedan, var alltså att avbildningar av barn i sexuella situationer, även tecknade barn, är en kränkning av alla barn, av alla barn i hela världen. Men det resonemanget var förstås nonsens då, och det är lika mycket nonsens i dag. Varför skulle barn i allmänhet känna sig personligen kränkta om de råkar se en sådan teckning?

Är det så illa att moralpaniken och indoktrineringen har gått så långt att riksdagens ledamöter inte vågar lita på sitt sunda förnuft? Eller varför jämställer annars riksdagen rena fantasiteckningar av påhittade barnfigurer i sexuella situationer med foton på verkliga barn som utsätts för verkliga sexuella övergrepp? Det finns bara riksdagen att ställa till svars för denna orimliga svenska lagstiftning som förbjuder konstnärer att visa sina teckningar. Och det avgörande i sammanhanget är alltså att förbudet mot spridning av tecknade barnfigurer stämmer dåligt överens med den grundlagsgaranterade yttrandefriheten.

Herr talman! När nu Högsta domstolen inte rent ut ville underkänna lagstiftningen, och inte heller gav någon vägledning alls för bedömningen av andra fall som liknar men inte är identiska med mangafallet, vilar ett tungt ansvar på riksdagen, på oss lagstiftare, att ändra lagen och lösa den konstnärliga friheten från dessa påtvingande bojor.

Herr talman! Inte minst i tider av politiska omprövningar är det är viktigt att stå fast vid försvaret av de medborgerliga rättigheterna. Dit hör yttrandefriheten, och det var skäl nog för mig att bestämma att i dag skulle jag ta plats i talarstolen. Tack för ordet! Och för tids vinnande: Det behövs inga applåder. (Applåder) I detta anförande instämde Marianne Berg (V).

Denna post är illustrerad med en av de illustrationer som Uppsala tingsrätt ansåg var barnporr och som därför måste förverkas. Allah Akbar!

, ,

3 Responses to När blev Sveriges riksdag en samling mullor?

  1. William March 11, 2013 at 09:48 #

    Tror du har fel synsätt. Sexualliberalism har väl ändå varit något ovanligt i Sveriges historia? 60-70-talet må ha varit fritt men det är väl ett undantag. Och du missförstår nog ordet modern, det är inte samma sak som bra eller rationell. Modern kommer från latinets modo, som betyder just nu, och just nu är inte diskussionen huruvida shota är okej – det är huruvida porr över huvud taget ska tillåtas, och svaret på den frågan verkar röra sig mot ett nej. Det är ju tråkigt, men alla kan inte leva i tider då saker blir bättre: under hälften av alla epoker försämras samhället.

  2. Karl March 19, 2013 at 14:25 #

    Jag håller med dig om utvecklingen, William. När jag skriver “detta moderna land” är det mer ett uttryck för den självbild vi har i Sverige. (Tycker nog ordet “modern” kan ha positiv laddning oavsett dess tekniska konstruktion/ursprung. Men det är mindre viktigt; jag hade lika gärna kunnat skriva “detta upplysta land” för att illustrera självbilden.)

Trackbacks/Pingbacks

  1. Uppsala tingsrätt gör det igen | Karl Andersson - March 15, 2014

    […] för att ändra nuvarande lagstiftning kring teckningar. Jag skrev om det under rubriken “När blev Sveriges riksdag en samling mullor?“. För Sveriges riksdag röstade förstås ner förslaget. Teckningar förblir […]

Leave a Reply