Julafton för de Goda

Först hade vi Reinfeldt som pratade om att arbetslösheten faktiskt var låg bland “etniska svenskar mitt i livet”.

Klumpigt uttryckt? Ja. I synnerhet av en statsminister. Men samtidigt. Man fattar ju vad han menar!

Reaktionerna på detta uttalande handlar mer om en vilja att sätta dit någon, att skratta rått åt någon som använt fel ord. En vilja att missförstå. Vilket är den vilja som kanske bäst symboliserar vår tid. Debatter handlar inte längre om att vilja lösa problem. I så fall skulle ju Reinfeldts motståndare vilja förstå vad han menade för att på så sätt kunna skapa ett samhälle där även de som inte är “etniska svenskar” får arbete.

Återigen: Man fattar ju vad han menar. Precis som man fattar vad SD menar med “typiskt svenskt”. Blir bara löjligt att låtsas som att dessa begrepp inte finns, även om det förra är obehagligt eftersom det för tankarna till “etnisk rensning”, rasbiologi osv. I stället för att låtsas som att man inte förstår bör man fråga sig om det finns ett egenvärde i det “typiskt svenska”, få folk att tänka kring stagnation och utveckling, osv.

Och nu var det dags igen alltså, med Tobias Billströms fadäs. Oj oj oj. BLOND OCH BLÅÖGD!!! Fast ärligt talat. Jag tillhör dem som trodde det var precis så där: Att det var äldre, fina, moraliska kvinnor – gärna kristna – som gömde flyktingar. Och så får jag reda på att det är invandrare som gömmer sina landsmän, kanske rentav organiserat och för mindre ädla syften såsom svartarbete eller kanske rentav brottslighet. Jaha! Ärligt talat, det är ju faktiskt en annan grej än den stackars politiska flykting jag föreställde satt och skakade i familjen Svenssons allmogesoffa av rädsla för repressalier i hemlandet.

Så även om Billström uttryckte sig klumpigt så tror jag att de allra flesta i likhet med mig fattar vad han menar. Och tycker att drevet mot honom är lite löjligt. Jag tror varje sådan här skandal som ger de Goda chansen att visa upp hur Goda de är genom att peka finger på dom Onda ger fler röster på SD. Eftersom man genomskådar deras narcissistiska godhetstripp.

Det hela påminner lite om det där snåriga hbtq-träsket, där det viktiga inte är vilka åsikter politikerna har, utan hur duktiga de är på att slänga sig med de rätta orden. “Det heter faktiskt transsexualism, inte transsexualitet!” Ja, det är en avancerad hbtq-iska man måste behärska om man ska vara God. I Tyskland heter det förresten hbtiq – varför får inte de intersexuella vara med i Sverige? Vad säger de goda?

Det är lustigt hur jag gång efter annan pytsar ut “främlingsfientliga” bloggposter. Men det är ju för att jag tycker reaktionerna på dessa förvisso klumpiga uttalanden är intressantare än uttalandena i sig. Öppna dörrar. De är fällor och den stora utmaningen är att inte sparka in dem.

Uppdatering: Magnus Ernström är inne på samma spår men är mer välformulerad. Se även Hagwall. Och i förbifarten såg jag någon annan artikel i flödet som också den var inne på detta med att försöka framställa sig som God. Det skulle ju vara fantastiskt om det blev en större medvetenhet kring detta poserande, eftersom det skulle ta död på det så att vi kan återvända till sakfrågorna.

No comments yet.

Leave a Reply